Jag sov hos ellen från söndag till måndag, och imorse kom mamma och hämtade mig vid kvart över 11 någon gång. Jag tänkte att nu åker vi bara hem så jag kan duscha, klippa naglarna och fixa till pappa. Jag åkte hem i min pyamas och utan bh och sockar, vilket jag aldrig mer tänker göra. För att så klart händer det något när jag gör något jag aldrig gjort innan. Ska förklara om krocken:

 

När vi kört förbid kastanjen som är ett dagis (vi körde på huvudleden) så kommer det en korsning närmare raketskolan. Där står en bil som har stannat för att släppa fram oss efter som att vi har huvudleden, men när vi precis har kommit till korsningen så kör bilen rakt ut framför oss. Det tog bara 3 sekunder så smällde det och vi snurrade runt. Jag kommer ihåg att jag blundade när det smälde och när jag öppnade ögonen så var vi mot andra hållet och den andra bilen snett framför oss. Jag tittade så klart mott min mamma som kämpade för att få upp bil dörren, hon lyckades inte och fick klättra över mig som satt i framsättet. Kan säga att min mamma är gravid i vecka 20 och det första som kom till mitt huvud var att hon skulle fått missfall nu. Jag kommer ihåg att det kom en kvinna och en man, mannen hjälpte gubben ut ur bilen han var helt oskad och skämtade om att bilen ska ändå till skroten. Jag satt kvar i framsättet och kände helt plötsligt hur det stack till i bröstet, jag hade gråtit ett tag men inte så mycket men nu forsade det ut tårar, jag skakade skrek efter mamma. Mamma och kvinnan sa att jag absolut inte fick röra på mig, jag hade panik och ville bara ut ur bilen. Mammma ringde efter polisen och bad dem skicka en ambulans eftersom att jag fick såna smärtor. Jag har aldrig gråtit och skakat så mycket i hela mitt liv som jag gjorde då. Jag hade panik över att mamma mist barnet, hon sa att hon hade ont i knäna så jag fick panik över att hon inte mådde bra. Kvinnan satt och lungnade mig till polisen kom efter ungefär 10 minuter. 

Dem kom med blåljus och sirener, så det började samlas folk runt bilarna. Dem började stoppa trafiken och sen kom brandchefen 1 brandbil tror jag det var såg inte så bra satt ju helt stilla i bilen och så kom ambulansen. 

Dem började "jobba med mig" som dem sa. Dem la på en nackkrage och en kille satt och höll mitt huvud hela tiden. En tjej tog massa prover medans branmännen klepp sönder säterna i bilen och gjorde så att dem kunde ta ut mig på en spineboard. När dem började med att ta ut mig satt dem först två olika brädor under min rygg samtidigt som någon höll i min nacke, någon min rygg, två höll i benen och så stod det några bakom mig och drog mig upp på spineboarden. Jag kommer inte ihåg så jätte mycket men vet att en sa "jag råkade riva sönder dina byxor". När dem hade burit ut mig var jag helt fastspänd. Jag kunde bara kolla uppåt jag kunde inte ens röra min armar. Min pappa berättade att han och mina syskon hade kommit ditt och att dem hade kollat när dem bar mig och pappa sa att jag var helt borta, jag blundade nästan hela tiden och blundade jag inte kollade jag bara rakt upp och sa ingenting. Själv kommer jag ihåg att jag inte blundade att jag kollade och pratade men när jag sa det åt pappa sa han att jag svammlade. Pappa berättade även att det var jätte mycket folk där och att det var fullt med sirener och blåljus överallt. 

Iallafall så åkte min mamma också in med ambulansen för hon började känna nacksmärtor och hon hade jätte ont i knäna. När vi åkte in kommer jag ihåg att vi snackade lite men inte mer. När vi väl kom in till akuten så hade jag börjat känna kraftiga smärtor i ryggen, det var som att jag la mig ner på spikar. Dem bar in mig i något rum och där kollade dem lite värden och om det var något organ som gått paj eller om något ben var brytet.

Dem tog av mig mina jackor och där log jag i min tröja utan bh jätte kul...

Iallafall jag fick ligga där fastspänd och kunde bara kolla rakt upp i taket i 1 och en halv timma i väntan på en röntgentid. Jag satt och pratade med mamma sen gick hon iväg och blev undersökt och sen pratade vi när och kom tillbaka. När jag äntligen fick komma iväg till röntgen så röntgade dem först nacken för att kolla om det var något och om dem kunde ta bort min nackkrage. Jag hade ingenting i nacken och fick ta bort den plågan kunde röra på huvudet nu vilket var sjukt skönt. Sen fick jag vänta en halvtimme liggandes på båren tills dem skulle röntga min rygg, jag fick då någon konstig grej som gjorde mig aldelens varm och det kände som att man kissa ner sig. Sen när dem var klar med det körde dom ner mig till mitt rum och där fick jag sitta och vänta på att få besked. Då fick jag även tag på min mobil som var överfylld med sms och folk som ringt. Jag fattar inte hur folk kan höra en sån sak så fort men herre verkade som att alla visste om det för folk jag inte hört av på flera år smsade. Ganska roligt ändå haha. Jag låg där i säkert 1 timma låg och svara på sms och ringde folk. När läkaren kom sa hon att dem inte såg några skador men att det kan vara någonting som kommer senare så jag skulle komma in imon om det blev värre. Min bror kom och hämtade oss och jag åkte hem, jag har fortfarande jättte ont i ryggen och bröstet. Det har kommit blåmärken på mina knän och har fått blåmärke från bilbältet också. Har även fått ett blåmärke på ryggen av spineboarden. Jag överlevde krocken och ska överleva smärtan, imorgon är det nyår och jag ska vara med mina kompisar även fast det gör ont. Orkar inte sitta inne en hel dag heller. 

 

Jag har iallafall haft det värsta slutet på 2013 och det kan ju bara bli en bra start på 2014 nu. 

Det enda tråkiga är att våran bil är helt förstör den går inte att fixa den måste skrotas. Min mamma tjänar grymt dåligt och kommer inte ha råd att köpa en ny bil då hon även väntar barn nu. Men vi får fixa det på något sätt pappa skulle iaf fixa en hyrbil åt mamma imorgon. 

 

Jag ska vara glad att vi lever och att det inte slutade värre nu ska jag försöka sova men är typ omöjlig för ryggen gör så ont.